Timmen är sen...ja in min kvällströtta värld är den det!
Det är tyst i huset och teet har kallnat för längesen. Jag har en hel del att avsluta innan det är läggdags för mig, ett reportage måste skrivas klart till en italiensk tidning och samtidigt spånar jag på en ny blogg!
Näe då, jag kommer att ha kvar min gamla blogg, tro inget annat, så lätt blir ni inte av med mig hi hi!
Men jag funderar också på en annan blogg, nåt helt annat....men ja mer om det när jag fått ordning på mina tankar och idéer!
Sen min älskade mamma dog har jag ofta tänkt på hur
skört livet är, hur snabbt saker och ting kan förändras utan den minsta förvarning...
Livet beter sig helt enkelt inte riktigt som vi vill och planerar och hur ont det än gör så förväntas vi att gå vidare...relativt snabbt också, allt ska vara som precis som vanligt.
Det är i tystnaden och ensamheten som sorgen kommer smygande, när minnen, känslor och saknad samlas och kryper innanför skinnet och allt känns på ett märkligt sätt helt hopplöst...
Jag har massor att se fram mot detta år, nya dörrar har öppnat sig och mina projekt börjar falla i god jord och jag hoppas jag kommer att få känna den där glädjen snart igen, förväntningarna och att kunna se framåt igen och
självklart kommer jag att göra det framöver...ja jag hoppas verkligen det!
Näe nu kan jag inte sitta här med mina tankar längre, dags att sätta fart och bli klar med det jag måste innan midnatt!
Stor varm godnattkram,
Titti