Ja det var väl då ett väldigt springande och rännande på folk! Jag försöker att få lite lugn och ro på mina promenader som brukar avnjutas i ett makligt tempo med näsan både uppe i skyn och nere på marken för att insupa alla vårens underbara dofter, blommor och kvittrande vårfåglar men överallt flåsar folk förbi mig, gammal som ung,
vilt joggandes med höga knälyft, blåvioletta ansikten och oftast iklädda neonfärgade träningskläder och joggingskor!
Jag känner mig liksom lite i vägen när alla ska förbi mig och där går jag och hasar och envisas med att inte släppa den där strandskatan med blicken…
Detta springande på folk verkar vara en ny
trend som jag totalt missat (som allt annat när det gäller träning och svettiga pass!)
Ja kanske borde man haka på och köpa sig ett par illgula skor och ge sig ut i spåret. Förmodligen väldigt nyttigt, förmodligen väldigt skönt (efteråt!) och förmodligen skulle man inte behöva inta vassruggen i sommar, men…det finns alltid ett men när det gäller motion i mitt liv…
Nja, jag tror jag sätter mig under korkeken en stund, blundar och njuter av stillheten istället…luktar lite på blommorna och tittar på molnen, det är skönt det med och
motion för själen!
Varm kram från (en lat) livsnjutare!