Det finns verkligen eländiga veckor...

Så var snart söndagen över. Tack och lov säger jag för den gångna veckan var inte det minsta rolig...

Måndagen började med att jag kände en lätt molande värk i en tand.

Tisdagen blev värken bara värre.

Onsdagen ännu värre! Näe tandvärk inget man jublar över direkt...

Fick en akuttid till tandläkaren på torsdagen tack och lov! Min tandläkarskräck gör ju att jag drar på det in i det sista. Nåja en gammal lagning hade tydligen gjort sitt och värken försvann. Så med en platt plånbok efter besöket åkte jag glatt hem igen utan tandvärk. Fredagen var väl lugn. Solig också. Bara det!

Så var det dags för en ny upplevelse på lördagen! Vaknade med att hela ansiktet var svullet och det stacks och hettade om vartannat som om jag fått en allergisk reaktion av något. Ja jag var ingen munter syn att se i spegeln ha ha, jösses!! Som ett eldrött klot! Mannen hoppade högt när han fick syn på mig!!

Det var bara att ringa 1177 och få en akuttid.

Så försvann den lördagen med att hänga på en vårdcentral, puh...

Nåja, fick någon kräm att smörja med och så helt undvika vårsolen några veckor sa doktorn som varvade svenska och 2 andra språk som jag inte förstod ett jota av. Ja det var något med vårsolen och att jag har tunn, ljus och känslig hy, så långt fattade jag. Jag som aldrig solar!! Ja ja så här kan jag ju inte gå runt och se ut hur som!!! Måtte krämen funka nu och jag får väl smyga runt i skuggan eller hoppas på molniga dagar. Äsch så trist när man längtat efter en skön, efterlängtad och värmande vårsol...

 Så var det söndag igen. En ganska lugn dag. Som söndagar brukar vara. Mannen och jag tog tag i den där 4 meter höga rishögen och for några vändor till soptippen. Ett riktigt hederligt gympass känns det som i kroppen just nu och lär väl vara ännu värre i morgon :)

Så det var den veckan det. Stryker den helst ur almanackan. Jag hoppas på roligare veckor nu och sen längtar jag så mycket efter att få komma ut i växthuset. Börja dona lite där. Min lilla oas i världen...

KRAM PÅ ER!