Bloggintresserade
lördag 19 april 2025
måndag 14 april 2025
Christina & hennes personliga assistans...
Christina och jag bodde 2 hus från varandra när vi var barn. På samma gata som hade 100 doftande lindar på våren. Hon hade lockigt kastanjebrunt hår som räckte ner till midjan, pliriga bruna ögon, hon var väldigt blyg, rädd för allt och hon pratade väl inte så mycket men vi lekte och hennes mamma hade ett helt skafferi fyllt av godis! Glömmer aldrig de där kulorna av tuggummi som smakade körsbär. Vi började i samma klass, 1:a klass. En spännande och stor dag. Jag hade en röd ny skolväska. Alla var lika nervösa och så fick man en alldeles egen skolbänk att fylla med böcker, linjal, suddigum och blyertspenna - stort!
Christina och jag lekte varje dag efter skolans slut. Jag följde henne hem varje dag. Hon ville helst leka inne även om solen strålade. Jag som ville cykla, busa och vara ute tyckte väl att det var konstigt att hon helst ville vara inne. Hon tyckte om när det var tyst och att bara sitta och titta ut genom fönstret medans jag pladdrade på om bokmärken och barbiedockor. I skolan blev hon tystare och tystare, svarade inte ens när läraren frågade henne något. En dag i klass 3 så var hon bara borta. Skolbänken stod tom. Jag knackade på deras dörr varje dag när jag gick hem. Ville leka. Aldrig någon som öppnade. Men det lös lampor i huset på kvällarna såg jag. Bara 2 hus längre bort. Åren gick. Då tänkte man väl att hon blivit sjuk kanske. Läraren sa ingenting.
Ännu fler år gick och jag flyttade. Jag fick barn och familj. Såg henne ibland när jag besökte mamma och pappa. Hon bodde tydligen fortfarande hemma. Tänkte på henne och knackade väl på där på någongång men ingen öppnade. Ännu fler år senare blev jag nyfiken och oroad vad som egentligen hänt henne. Sökte på nätet och hittade henne. Fick till ett besök. Hon har idag en egen liten lägenhet med en fantastisk personlig assistans Stockholm. Som gör allt för henne. Sen länge är hennes föräldrar borta. Inga syskon.
Christina. Samma midjelånga lockiga och kastanjebruna hår. Samma pliriga bruna ögon som helst vill titta ut genom fönstret. Ser något som vi inte kan se. Jag satt med henne i några timmar. I tysthet. När jag sa något log hon bara och pekade ut på trädet utanför fönstret där höstlöven dalade i en färgglad skala...
Christina passade väl inte in i de normer samhället och skolan tidigt ställde sorgligt nog. En udda fågel men vem är inte det? Enligt personalen på assistansbolaget är hon alltid lika glad, hon ser årstiderna komma och gå genom sitt fönster men säger aldrig något. Hon har tydligen inte pratat sen 3:e klass. Om hon kände igen mig? Jag vet inte. De där pliriga bruna ögonen tittade länge på mig. Sen log hon. Det kändes stort. Kanske kom hon ihåg mig. Jag vet inte...
KRAM
söndag 6 april 2025
Bus & vårskutt!
lördag 5 april 2025
April var det ja!
lördag 22 mars 2025
Solig vecka på ön & dammet yr...
Veckan har bjudit på sol. Massor av sol. Pollen i luften och jag nyser hejvilt! Inte för att jag är allergisk men nog är det mycket i luften vårtid! Jag köper fröer men får inte dom inte i jord. Och jord glömde jag ju köpa förstås! Ja det mesta går segt och jag skyller på en segdragen influensa som inte vill ge med sig...
söndag 16 mars 2025
Gröna funderingar...
När jag ändå inte kan göra så mycket (host!) så finns det ju tid till annat. Som att rensa upp bland bilder. Innan hårddisken helt smäller av! Men så hittar jag ju bilder som jag glömt istället och fastnar i det! Det blir inte mycket rensning i bildarkivet utan mer "oj, så grönt och skönt det har sett ut i växthuset, vart tog den stolen vägen?" och "vad odlade jag det året tro"? Ja lite så...
Undrar hur många myrten jag tagit livet av? Älskar dom men ack så svåra...
lördag 15 mars 2025
Influensa, vårsol & kiwijuice...
Ja lika bra att ta allt på en gång! Årets influensa har härjat runt mig, jag trodde ett tag att jag skulle klara mig - men så icke! I måndags blev jag däckad. Totalt. Mannen började så jag skyller på honom :)
Är nu inne på dag 6. Efter dagar av sovande så har hostan satt in och då kan man ju inte sova alls! Nåja, detta går väl över också. En go vän kom förbi (ja hon ställde det på trappan, här riskerar vi ingen smitta!) med massor av nyvärpta ägg med en gula gulare än solen, juice på kiwi från hennes gård, höstens hallon, hemmagjord saft av trädgårdens alla röda bär och så en liten bukett av blommande helleborus. Vitaminer för kropp och själ...ja då blir man väldigt, väldigt glad :)
lördag 8 mars 2025
Bland dammtussar & blåsippor....
Helt plötsligt dyker de upp! Blåsipporna! Ett blått hav sträcker ut sig bakom växthuset. Tranorna har redan flaxat skränande förbi och nu ska jag hålla koll på om lärkan kommit. Våren har knackat på dörren även om det kommer kyligare dagar framöver...