Sommaren som gick ja. En het och solig sak för oss på södra ön. Jag vattnade, vattnade, vattnade och vattnade. Varje dag. Och sen vattnade jag igen. Ändå slokade allt! Jag letade bara skugga...
Att cykla ner till vattnet en stund och få lite sjöbris varje dag var ett måste i värmen...
Jag plockade stora buketter av luktärter varje dag. En sann och väldoftande lycka. Dom trivdes i värmen.
Jag började längta rejält efter en regnig och mulen dag till slut!!! Jodå! Ska tänka på det i dystra, mörka november...
Jag åt jordgubbar i mängder! Morgon, middag & kväll...
Och sen den här lille sötgubben som förgyllde massor av soliga sommardagar! Han med mjuka kinder, 1000 goa skratt, en väldoftande liten nacke under lockarna och så två stora och nya framtänder. Jamen det kommer man långt på i livet :)

Sommaren gick fort, ja alldeles för fort. Det var så mycket jag skulle hinna med, ja som alla projekt, yviga trädgårdsdrömmar, all målning av huset, utflykter som aldrig hanns med. Som vanligt. Men så är det ju varje sommar, konstigt nog...men det kommer ju fler somrar.
Förhoppningsvis!
Och nu är det oktober igen! Julen med all dess glitter, bjällerklang och tomtar börjar nu pyntas upp i affärerna redan och än har inte höstlöven fallit...var det inte nyss midsommar??
Denna tid som bara rusar - på gott och ont. Dagar, veckor, årstider som bara blir till sekunder och timmar.
Jag önskar man kunde stanna tiden ibland. Bara få vara en lång stund utan en endaste klocka...
Men tiden rullar på som sagt. Dagarna också. Såååå himla snabbt...
KRAM