Månad nr 12...

Efter veckor av enbart grådis möttes jag en morgon av ett litet täcke av snövitt! Man tackar! Ja inte för att snö är ett det bästa jag vet men dock bättre en klaffsig lera och ett totalt mörker och dimma...

Nu dags för månad nr 12 och det är hög tid att skrämma upp julsakerna igen. Jag har samlat på gammalt julpynt i minst 100 år. Jodå. Det är något visst med de där gamla glaskulorna och dess färger...

Annars känner jag mig som fåret nedtill. Stoppar huvudet i höet. Jag gillar varken kyla eller isiga vägar. Inte heller julhysteri, julstress och lutfisk. Men julen har en massa mys också, förstås!

Jag börjar redan längta efter julskinka och en god Jansson, prinskorvar och rödbetssallad! Julmaten är viktig. Saffransbullar också. Och skumtomtar. Och pepperkakor. Och julmust. Ja det finns mycket gott med december...

Vädret kan man inte rå på. Ändra eller förgylla. Det är som det är i december...

Ha en mysig 1:a advent!

KRAM

Dysterväder, sneda julstjärnor & en dröm om något varmare...

Inte en endaste snöflinga i sikte. Det råder dysterväder här på ön. Dagen till ära har jag trasslat med allsköns julstjärnor och diverse ljusslingor som alltid råkar ha snott ihop sig. Samma visa vara år. Ett evighetsjobb att bara reda ut allt varje gång inför varje 1:a advent. Inte bra för blodtrycket...puh!!!

Hur som tycker jag alltid november levererar ett lugn. Jag hinner ifatt allt det där jag inte hinner annars. Pappershögar och alla diverse dolda skrymslen. Tid till att teckna, måla, läsa och fundera lite på livets alla konstiga konstigheter...

Mellan allt njutande av november försöker jag reda ut allt krångel med vårat internet, om det går att elda i kakelugnen, läckande kranar, ett kylskåp som behöver rensas ut och en källare i totalt kaos med grejer...

Ön ligger nu tyst och tom. Inget är öppet men det gör ingenting. Nu finns tid till att njuta av historia och allt det där jag älskar med Öland. Helt själv och alla råkalla stränder, så vackert och så skönt ödsligt...

Ja sen vore ju det ju inte så dumt att få lite värme och vila under en palm denna mörka tid på året. Jodå. Att slänga bort toppluvan och hela nordanvinden. Byta hala vägar mot sand under tårna. Ack så lockande för en sådär frusen själ denna mörka årstid uppe i norden. Ja man får väl lov att drömma lite...

Men det är väl bara att gilla läget. Leta upp alla toppluvor och vantar. Tända alla adventsljus. Bida sin tid i det där insuttna soffhörnet med 3 filtar över sig och drömma sig bort lite...till sand och sol. 

I morgon väntar mer trassel med ljusslingor och diverse sneda julstjärnor!

KRAM

Jag hinner nog...

November bjuder på dystert väder dag efter dag. Solen har åkt på skön semester till varmare breddgrader tydligen. Ja här är den då rakt inte...

Jag har i veckan varit 60 mil uppåt i landet och hälsat på min syster. Ett kärt besök och en välkommen paus mitt i allt. Dagar utan måsten, disk och klocka! Riktigt skönt och så dukad frukost varje morgon :) Sicken lyx! 

Vi har pratat minnen och tittat i gamla fotoalbum. Undrat över släktingar och klurat på en hel del funderingar. Ja några dagar som är som balsam för själen...

Väl hemma igen. Kylan kryper närmare. Jag är fortfarande inte klar med allt i trädgården, ja det där med utemöbler och att få in alla olivträd och myrten innan frosten kommer ni vet...

Dammvippan och hans hovdam får vara ute när jag är ute. Räven stryker runt här nu letandes mat. Jag har sett den här i trädgården några sena kvällar. En stor sak med yvig röd svans...

Jag har väl aldrig varit så sen med allt i både trädgård och växthus! Jag skyller på ålder, krämpor och så en viss seghet, eller kanske är det lathet?! Förmodligen det sista...ett nytt fenomen som dykt upp på ålders höst. Det där med att skrota runt och mest titta ut över nejden, ja det blir ju inte mycket gjort då :)

Hur som. Jag hinner nog, tror jag...

KRAM

Gråväder och en hel del höstregn...

Mina inlägg duggar in här på bloggen liksom då och då. Som ett höstregn. När inspiration finns. Ja gråskalan är fullkomlig även om vissa ljusglimtar finns därute i dimman och gråvädret...

Som några höstaster som kämpar mot både mörker och vindar...

I växthuset råder det kyla, ja det är mysigt att vara här om man är väldigt påklädd...

En fika inomhus är mycket bättre! 

Trots novembermörker och noll i soltimmar så rullar livet på. Det gäller att alltid tänka positivt. Se det lilla i det stora eller är det tvärtom? Ja ni vet vad jag menar...

KRAM

Värdefulla dagar av ingenting...

Egentligen skulle man ju fylla varenda dag med evenemang och roliga påhitt, speciellt i november och med tanke på att åren rullar på i raketens hastighet. Men det orkar man ju inte, ja inte jag i alla fall...

En ledig och helt tom dag gillar jag att förgylla med just - ingenting! Ja det låter säkert tråkigt men väldigt skönt också. En dag utan måsten kan vara den sanna lyxen...

Ja tänk att ingenting kan vara så själsligt gott! Som en långsam promenad på en blöt grusväg som leder till ingenting, ja då får man vända tillbaka och sen låta tankarna fladdra där bland höstlöven...

I november åker stora lådan fram med färg och penslar. Äntligen finns det tid till det bästa jag vet! Hela köksbordet ser ut som en vild ateljé i kludd, färg & papper. Och tiden försvinner som ingenting...

Efter sommarens turistinvasion så känns november som en befrielse i både trafik och tysthet. Att komma hit på semester är en sak, att bo här är en annan sak...näe den här tiden gillar jag allra bäst :)

Så dagar av ingenting ska inte underskattas. Så det så.

KRAM

Kan detta bli en favoritmånad?

Nu rullar vi snart in i november månad. Inte den roligaste månaden kanske, inte den vackraste heller men man måste väl lära sig att se charmen i alla årets månader, hur som. November är för mig lugn. Inte alls dumt. Naturen går i träda och jag följer med. Allt går lite långsammare. Jag hänger på...

Det mörknar tidigare och tidigare. Gråmulna dagar avlöser varandra. Orkar solen bara komma på besök (vilket händer då och då denna månad ) så sprakar träden i helt fantastiska färger. Rött, orange och gult...

Det finns tid till strandpromenader utan att kryssa mellan solbadande rödbrända turister och uppblåsbara rosa flamingos eller handskrivna skyltar med "privat strand"...

Det är höst, det är pumpatider och hela ön känns orange! 

Vissa dagar känner man sig såhär - lätt utslagen. Lite trött och jag måste vänja mig vid mörkret och en kommande kyla. Rota fram mössa och varma vantar. Ändra klockan till vintertid snart också...

Vissa dagar har man energi till både nyponkransar och koka äppelmos. Jag har nästan förträngt alla löv och nedfallna träd i trädgården. Att jag har en hönsgård som måste lagas och ett växthus som ska vinterbonas...ja jag tar det en annan dag...

 Jag tror jag ska införa november som en riktig "latmånad" en månad att vila sig i form inför julstress och konstiga julklappar, sill, bjällerklang och annat diverse. Innan december börjar, ja då både glöggmingel och små tomtar knackar på dörren! 

Kanske blir november en favoritmånad till slut? Vem vet...

Mysig helg till er alla!

KRAM

Mitt i en stormig trädgård...

Det var hög tid att städa ur växthuset i veckan. Sommarens alla tomater, chili och en hel del andra skräpiga växter åkte på komposten. Citronverbenan och alla citrusträd åkte in i växthuset istället innan frosten kommer på ett första besök. Ja för den lär väl komma snart. Men med lite tända ljus och radion på så gick allt så mycket lättare! Check på växthuset innan snöflingorna kommer :)

Men först kom stormen Babette! Trodde huset skulle lyfta ett tag när det blåste som mest! Dånet vid havet, vågorna och så regn på tvären. 5 minuter här och man var helt sjöblöt! Helt urblåst också!!!

Inget direkt badväder om man säger så :)

Gammal trädgård och gamla träd = kaos vid storm! Den stora asken föll rakt ner över hönsgården (tur nog inte över hönshuset där Gandalf den grå och hans enda hovdam befann sig!) Men hönsgården är trasig på flera ställen och trädet måste ju bort på något sätt. Som om man inte hade andra saker att göra! Puh!

Grenar och kvistar överallt, ja trädgården ser ut som ett helt elände efter stormen men huset och växthuset klarade sig i alla fall tack och lov. Hösten kom lite plötsligt bara! Den där gråa och bladlösa årstiden...

Ja vad är väl en storm och lite fallna träd i jämförelse med allt annat som händer i vår värld. Inte mycket.

Och mitt i allt. Mitt i min stormiga trädgård en lördag i oktober så kämpar en liten vallmoknopp ensam mot väder och vind. Det känns lite vemodigt och tänk vad världen skulle kunna vara vacker om alla bara höll sams. Det är nya skjutningar i Sverige varje dag. Krig lite varstans i världen. Hat, oro och inflation...

Vilket dystert inlägg. Jag vet. Men det måste väl bli bättre? snart? eller? Ja jag hoppas ju det av hela mitt hjärta...

VARM KRAM FRÅN MIG TILL DIG 💛

Sommaren som gick...

Sommaren som gick ja. En het och solig sak för oss på södra ön. Jag vattnade, vattnade, vattnade och vattnade. Varje dag. Och sen vattnade jag igen. Ändå slokade allt! Jag letade bara skugga...

Att cykla ner till vattnet en stund och få lite sjöbris varje dag var ett måste i värmen...

Jag plockade stora buketter av luktärter varje dag. En sann och väldoftande lycka. Dom trivdes i värmen.

Jag började längta rejält efter en regnig och mulen dag till slut!!! Jodå! Ska tänka på det i dystra, mörka november...

Jag åt jordgubbar i mängder! Morgon, middag & kväll...

Och sen den här lille sötgubben som förgyllde massor av soliga sommardagar! Han med mjuka kinder, 1000 goa skratt, en väldoftande liten nacke under lockarna och så två stora och nya framtänder. Jamen det kommer man långt på i livet :)

Sommaren gick fort, ja alldeles för fort. Det var så mycket jag skulle hinna med, ja som alla projekt, yviga trädgårdsdrömmar, all målning av huset, utflykter som aldrig hanns med. Som vanligt. Men så är det ju varje sommar, konstigt nog...men det kommer ju fler somrar. 

Förhoppningsvis!

Och nu är det oktober igen! Julen med all dess glitter, bjällerklang och tomtar börjar nu pyntas upp i affärerna redan och än har inte höstlöven fallit...var det inte nyss midsommar??

Denna tid som bara rusar - på gott och ont. Dagar, veckor, årstider som bara blir till sekunder och timmar.

Jag önskar man kunde stanna tiden ibland. Bara få vara en lång stund utan en endaste klocka...

Men tiden rullar på som sagt. Dagarna också. Såååå himla snabbt...

KRAM