Först av allt…
TUSEN och åter tusen TACK för alla era fina kommentarer och värmande mail, ja så började jag gråta igen fast alla tårar var slut för längesen…
TÄNK att det finns så mycket kärlek och omtanke trots att ni inte "känner" mig…ja det är verkligen STORT!
Bloggen är ju trots allt som liten dagbok om mitt liv och leverne och inte bara en glättig "må-bra-historia"…
Livet är som en berg-och-dal-bana...ibland uppförsbacke, ibland nedförsbacke och det ska gudarna veta, inte alltid så roligt och enkelt.
Inlägget var en hälsning till min älskade mamma, som alltid följde mig här på bloggen och som gav mig både ris och ros! Min absolut bästa kritiker…
Trots att jag fortfarande känner mig lite vingklippt, tilltufsad, ledsen och ensam så går livet vidare, så är det bara!
Så glad att ni finns där!
I just read your former post...oh. I wish you the strengt to give it a place. In your heart there's always place for a good memory of her. Cherisch it, so in some time there will be a gentle smile on your face, when you think of her...
SvaraRaderalovely greetings, Peetje
Thank you so much Peetje for your loving words...
RaderaTake care!
Hold on tight to the beautiful memories dear Titti.
SvaraRaderaYou can only manage one day at a time - I hope you have good family support and friends to take care of you through this difficult time of life.
Sending you love and caring thoughts - you are in my prayers and thoughts.
Shane
Yes I take one day at a time...
RaderaI have so much love and support from my family and friends through this time, it means so
much and makes me keep moving forward...
Thank you Shane for your lovely words,
Take care!
Titti
Bloggvänner är bra, känns tryggt och småprata
SvaraRaderafast man inte känner varandra på riktigt.
Varm kram
AnnaMaria
Ja TÄNK vad mycket det betyder, bara en liten hälsning, några enkla rader och en kär omtanke...det är helt otroligt så mycket det gör!
RaderaEn stor varm kram till dig också,
Titti
Läste om din mamma... Så fruktansvärt sorgligt! Jag vet precis hur det känns... miste min pappa förra året i december, och begravning fyra dagar innan jul. Usch det var en jobbig tid.
SvaraRaderaSkickar massa kramar till dig, och livet går vidare som du skriver, men det blir sig aldrig riktigt likt, det är så sant... Saknaden lever man med varje dag, vissa dagar är sämre och vissa är bättre. Men konstigt nog så finns de med i alla fall i det dagliga livet, och man pratar om dem som om de vore på plats, och det är skönt och tröstande. Ibland skrattar man när man kommer på roliga, tokiga saker som har hänt eller som han sagt, och ibland börjar man gråta när man hör musik som han tyckte om. Så måste det få vara, och det tror jag att det alltid kommer att vara mer eller mindre.
Skönt också att få skriva av sig ibland, det är också en del i sorgearbetet.
Varma kramar
Marie
Åh Marie så ledsamt men som du säger så finns de med i det vardagliga livet och man pratar om dem...sista gången jag pratade med min mamma skrattade hon så hjärtligt över något dumt jag hade hittat på och det kommer jag att ta med mig...länge länge...
RaderaTusen tack för dina fina och framförallt kloka ord...
Stor kram till dig!
Hi, I have just found your very lovely Blog, I'm am sorry for you loss.
SvaraRaderaThank you...
RaderaI hope you will keep coming back to my little blog!
Titti
Åh finaste Titti, skickar varmaste styrkekramarna till dig.....
SvaraRaderakråke
Tack snälla, snälla du...
RaderaVarm kram Titti
Vilken vacker bild!
SvaraRaderaSå tråkigt att din mamma in finns med dig längre.. Var rädd om dig och tänk på de fina stunder och härliga samtal ni haft, så känns hjärtat lite lättare i den svåra tid som nu kommer.
Ett fång varma kramar till dig!
Marie
Tack Marie...ja tar dina fina ord till mig!
RaderaKram Titti